Döden är ett faktum, något oundvikligt.
Döden är inte rättvis, döden har inget samvete.
Döden är den där snubben som kallas Gud, i förklädnad förstås. För Gud är ju så jävla bra, tänk om alla visste sanningen. Att Gud är en jävla mördare utan ryggrad.
Det är en sak om man kan stå för vad man har gjort, men den här Gud, han är ju så jävla egocentrisk och vill bli älskad av alla. Jag säger SKAFFA EN JÄVLA RYGGRAD.
För det är så orättvist, det är så in i helvete orättvist. Gamla tanter och gubbar, fine. Men folk jag känner, mina vänner?! Det är inte okej.
Fatta mig inte fel nu, jag är inte rädd för att dö. Jag är förbannad på vem fan det nu är som tar alla ifrån mig, och jag är förbannad på att jag bara kan stå vid sidan av och se på när dom jag älskar dör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar